R.I.P

Vila i frid lilla Piffis gubben... :'( <3 Du var med oss i 8 år. Dom 5 sista åren levde du ensam, utan din bror. DU var en kämpe!! Klarade alla flyttar jätte bra. Var pigg och go fast du tappade din syn. Tills några månader sen... då du fick en skada.. varken mamma eller jag vet vad som hände.. men efter en natt så hade de hänt något med din nacke.. hela ditt lilla huvud var snett.. men trots allt detta var du jätte pigg ändå... åt som du brukar, drack som du brukar, pratade och sprang runt lite. Och du hade inte ont. Det var de viktigaste.. för vi kunde inget göra. .på djursjukhuset kunde dom inget göra.. för ni e alldeles för små djur för att söva.. ni klarar inte av det.. Så igår.. var jag hos mamma.. åt och hjälpte henne flytta om lite i mitt gamla rum.. då såg jag att du inte mådde bra.. satt så stilla...så stilla... pratade med dig...klappade dig.. men du gav inte så mkt reaktion.. försökte ge dig mat och vatten.. men du ville knappt ha något.. du ville bara sova. Gick hem för att ge Cindy sin mat.. blev alldeles trött och matt i hela kroppen så jag gick o la meej en stund.. sov hårt i 2 timmar.. ville inte gå upp.. var alldeles för trött och orkelös.. men tvingade upp mig ändå.. åt lite mat...pratade med mamma.. men de var desamma.. ingen förändring.. bestämmde meej ändå för att diska upp min mega disk.. för blir så när jag mår dåligt psykiskt.. antingen orkar jag inte göra nånting.. annars gör jag nånting.. för att fördriva tiden.. slippa tänka för mkt.. när jag var färdig med de.. gick jag ut med Cindy och stannade till hos mamma på hemvägen.. när jag in sa mamma att de var färdig............:'(:'(
Du led inte mer...
Du och din bror var mina första alldeles egna husdjur. Ni var speciella.
Och kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. Kommer aldrig bli desamma hemma hos mamma igen... Nu bor hon helt ensam.. :(